GUNNAR NORDENSTAM

 

 

DIKTER

 

 

 

 

 

LIVETS GÅNG

 

Där någon gått förut

är vägen inte slut.

Förtröstansfullt jag går

i någon annans spår.

 

 

 

 

 

EN ENDA CHANS

 

Var snäll och akta vår planet

för om vi misslyckas med det

och skulle vilja ha en ny

har vi ju ingenstans att fly.

 

 

 

 

 

GRÄVLINGEN SOM KOM BORT

 

En simmare som länge sam

kom visst aldrig nånsin fram.

 

En alpinist på bergets topp

fortsatte att klättra opp.

 

En flygare som gilla höjd

lockades till himlens fröjd.

 

En skidare som åkte Vasa

kom visst bort på väg mot Lhasa.

 

En ingenjör som gjort försök

gick sedermera upp i rök.

 

Nu räcker det, sa hon som drack –

sen blev det inget mera snack.

 

En nyfiken vid öppnad port

har ingen sedan dess försport.

 

En forskare fick ett dilemma

och syntes sedan aldrig hemma.

 

En trollkarl glömde hålla koll

och förgjordes till ett troll.

 

En törstig man från staden Skara

sprang som kamel bort i Sahara.

 

En dumbom drack en kärleksdryck

och fick en vän i Osnabrück.

 

En talför väluppfostrad häst

fann att osvuret är bäst.

 

Och grävlingen? Det tar vi kort –

den har helt enkelt sprungit bort.

 

 

 

 

 

SÅNG TILL ETT TRÄD

Du står på dina rötter,
jag går på mina fötter.
Du och jag har fått
i livet var sin lott.

Bådas våra öden
leder oss till döden.
Men livet sammanfogar
människor och skogar.

Allting utanför
finns kvar fastän vi dör.
I allt detta liv
känns döden relativ.  

 

 

 

 

 

 

Gunnar har nu (våren 2012) samlat ett sjuttiotal av sina dikter i boken Dikter 2012.

Beställningsadress här.