Född i Nyköping 2.12.1934.
Bosatt i Sverige till 1961, sedan fem år i Sudan, tillbaka till Sverige 1966-68. Därefter har jag haft Bergen som bas.
Gift med Ruth Milde.
Tre barn i tidigare äktenskap: Anna, Katarina och Andreas. Två barnbarn: Axel och Alma.
Professor emeritus sedan 1999.
Utbildning
Skolor i Nybro, Hindås och Lycksele 1941-45.
Hvitfeldtska högre allmänna läroverket i Göteborg 1945-53.
Universitetsstudier i Göteborg, Uppsala och Oxford 1953-61.
Målarkurser hos Grethe Berge, Randi Fossan och Jørgen Dukan 1999-2002.
Examina
Fil.kand., Universitetet i Göteborg, 1956 (teoretisk filosofi, praktisk filosofi, estetik, tyska).
Fil.mag., Universitetet i Göteborg, 1961 (med samma ämnen som i fil.kand.-examen).
Fil.lic., Universitetet i Göteborg, 1961. (Avhandling: Empiricism and the Analytic-Synthetic Distinction.)
Ph.D., University of Khartoum, 1965. (Avhandling: An Analysis of the Traditional Sudanese Virtues.)
Yrkesverksamhet
Assistent, Universitetet i Göteborg, 1958-61.
Universitetslektor i filosofi, University of Khartoum, 1961-66.
Universitetslektor i sociologi, Universitetet i Umeå, 1966-68.
Docent i deskriptiv etik, Universitetet i Umeå, 1967-68.
Biträdande professor (dosent) i filosofi, Universitetet i Bergen, 1968-80.
Professor i filosofi, Universitetet i Bergen, 1981-98.
Forskningsstipendiat (Alexander von Humboldt-Stiftung), Universitetet i Saarbrücken, 1973, 1975, 1980, 1994, 1998, 2001 (24 månader sammanlagt).
Gästprofessor vid University of Khartoum 1985 (2 månader), vid Kungl. Tekniska Högskolan, Stockholm, 1990-93 (20%), och vid Memorial University of Newfoundland, St. John's, Newfoundland, 1997 (2 månader).
Forskningsområden
Till att börja med analytisk språkfilosofi, sedan etik, estetik och humanioras vetenskapsteori.
Numera känner jag mig mest hemma inom forskningsområdet praktisk kunskap.
Administrativa uppdrag
Ordförande i Göteborgs förenade studentkårer1958.
Fakultetsrådsmedlem, först vid universitetet i Khartoum, sedan Umeå och Bergen, 1963-1979.
Jag var med och bildade The Staff Club, University of Khartoum, i början av 1960-talet och var sekreterare i klubben fram till 1966.
Prefekt, Filosofisk institutt, Universitetet i Bergen, 1969, 1978-79.
Medlem av organisationskommittéerna för ett dussintal nordiska och internationella symposier och konferenser.
Styrelsemedlem i professorföreningen vid Universitetet i Bergen några år.
Jag var med i The Norwegian Wittgenstein Project (1981-87) och därefter med i styrelsen för projektet The Wittgenstein Archives at the University of Bergen och medlem av redaktionen för projektets skriftserie 1990-93.
Jag var med och bildade Nordiska sällskapet för estetik hösten 1983 och satt i styrelsen några år.
Medlem av den forskningsetiska kommittén i den västnorska hälsoregionen några år.
Medlem av de rådgivande kommittéerna för tidskrifterna AI & Society. The Journal of Human-Centred Systems and Machine Intelligence (1986-97), Cultural Dynamics (1989-96), och Mathesis. Filosofía e historia de las matemáticas (från 1986).
Tvärvetenskapliga projekt
Aktivt deltagande i tvärvetenskapliga projekt har alltid varit en viktig del av min yrkesverksamhet.
Det vetenskapshistoriska projektet, 1973-1977, var ett nordiskt samarbetsprojekt inom ramen för Nordiska Sommaruniversitetet. Projektet leddes av mig och Kjell S. Johannessen. Resultaten samlades i en artikelsamling som skulle publiceras av The Danish University Press 1980, men förlaget upphörde innan boken var färdigtryckt. Ett urval av artiklarna publicerades senare i boken Vitenskapenes vekst, red. Kjell S. Johannessen & Tore Nordenstam, Filosofisk institutts skriftserie nr 13, Universitetet i Bergen, 1996.
På 1970-talet inledde Kjell S. Johannessen och jag ett samarbete med konsthistoria och teatervetenskap vid Universitetet i Bergen (Gunnar Danbolt, Tor Bastiansen Trolie, Dag Sveen m.fl.). I flera år hade vi gemensamma seminarier en gång i veckan. Två forskningsprojekt utvecklades inom ramen för detta samarbete: Konstteorins historia och Grundvalsproblem i konsthistorisk forskning. Ett första synligt resultat av samarbetet var boken Den estetiske praksis, författad av Gunnar Danbolt, Kjell S. Johannessen och Tore Nordenstam, Universitetsforlaget 1979. Det filosofisk-estetiska samarbetet har satt djupa spår både i mina egna och i de andra deltagarnas senare verksamhet och publikationer. Jfr Explanation and Understanding in the Arts, Böcker och Artiklar.
Från mitten av 1970-talet har jag samarbetat med Bo Göranzon i Stockholm i en rad olika projekt, bl.a. PAAS-projektet: Villkor för förändring i arbetslivet, som pågick åren 1974-1983. Boken Datautvecklingens filosofi. Tyst kunskap och ny teknik, red. B. Göranzon, Stockholm 1983, sammanfattar några av resultaten av projektarbetet. Min forskningsrapport Värderingar och paradigm vid datasystemutveckling. Exemplet ALLFA-utredningen hör hemma i det sammanhanget (Arbetslivscentrum 1980:27, 86 s.). Boken Exemplets makt vittnar också om samarbetet med Bo Göranzon och hans medarbetare på området Yrkeskunnande och teknologi på Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm – den är publicerad som ett dubbelnummer av tidsskriften Dialoger (69-70, 2005). Se vidare Adrian Ratkics översikt Dialogseminariets forskningsmiljö (2006). (Den som vill veta mera om Dialogseminariet kan gå till Dialoger och artikelsamlingen Dialogue, Skill and Tacit Knowledge (2006).)
Research, Ethics and Development - Research Policy in the Sudan var ett projekt som pågick 1977-1985, med Dr Ibrahim Ahmed Omer (University of Khartoum), professor Håkan Törnebohm (Universitetet i Göteborg) och mig själv som deltagare. Det blev en lång rad rapporter på vägen mot slutresultatet, boken Research and Development in the Sudan, red. T. Nordenstam (Khartoum University Press, 1985).
Ett annat 70-talsprojekt var en seminarieserie tillsammans med Gunnar Skirbekk m.fl. om transcendentalpragmatik. Det ledde bl.a. till boken Fra ”er” til ”bør”?(1984). I förlängningen av det seminariet ligger också boken Die pragmatische Wende (1986), redigerad av Dietrich Böhler, Tore Nordenstam och Gunnar Skirbekk.
Management inför förändring var ett projekt som leddes av professor Albert Danielsson, Industriell ekonomi och organisation, Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm. Det började 1982 och avslutades fyra år senare med boken Samtal om ledarskap, ledning och ledare, Stockholm 1986. Bokens författare representerade många olika områden: Albert Danielsson, Ronald Fagerfjäll, Ove Granstrand, Håkan Lundgren, Lennart Låftman, Tore Nordenstam, Lars Olof Norén, Jan Odhnoff, Carl Martin Roos, Jan Sigurdson och Birgitta Wistrand. Det projektet efterföljdes av ett liknande projekt med fokus på problem omkring ägande.
Framväxten av forskningsområdet praktisk kunskap har gett mig en ny intellektuell hemvist. Jag haft förmånen att få samarbeta med Senter for praktisk kunnskap vid Høgskolen i Bodø de senaste fem åren. Ett av uppdragen i det sammanhanget var att delta i en utredning om en ny doktorgrad i praktisk kunskap. Det som vi kom fram till kan man nu läsa i häftet Praktisk kunnnskap – som erfaring og som forskningsfelt (HBO-rapport 10/2005, 124 s.), som också ger en översikt över framväxten av det nya området praktisk kunskap.
Produktion
Min produktion omfattar böcker och artiklar och dessutom ett antal forskningsrapporter och utlåtanden om doktorsavhandlingar och sökande till professurer osv. Några av rapporterna finns med i följande lista: NFI. I tillägg till detta kommer olje- och akrylmålningar som tillkommit under de senaste åren och en del översättningar under årens lopp.
Jag har dessutom varit med på några interdisciplinära utredningar under årens lopp. I tillägg till den ovan nämnda utredningen om en ny doktorgrad i praktisk kunskap vill jag här nämna ytterligare två. Den ena gjorde jag tillsammans med Bo Göranzon och Margareta Wågström på uppdrag från Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm – Arbetsformer på Dramaten, Stockholm 1976, 130 s. Den andra handlade om den humanistiska forskningen i Göteborg och resulterade i rapporten Den humanistiska cirkelns kvadratur. Om humanioras möjligheter och framtid, Göteborgs universitet, 2001, 191 s.